Athena

Känner mig så makt lös. Kan inte få min älskade dotter att bli frisk genom att bara önska eller be om de. Jag gör så gott jag kan här hemma så att hon inte ska må allt för dåligt. Ringde rådgivningen i går och det visade sig att Nikita har alla symtom på svinfluensa. Ringde dagis efter det och sa att Nikita inte kommer att komma dena vecka och sa också att hon troligen har svininfluensa. Det jag fick till svart va så klart oro men också  att det tydligen hade varigt två andra barn på avdelningen som också hade åkt på de. Så troligen måste Nikita ha blivigt smittad där föra veckan. Hon va ju på dagis trosdag och fredan föra veckan och efter det in sjuknade hon på lördagen. Jag vart lite arg över att dagiset inte hade ringt och varnat för detta till alla som går på dagiset.
Enligt rådgivningen smittas deta jätte lätt och fort. Desutom går det snabbt när det väl är på G.
Jag tar deta rätt så allvaligt efter som att det fins barn som dött av deta.
 Visst är det barn som redan kanske haft något fel i sig sen innan. Men jag vet ju inte en om Nikita lider av något efter som att hon är så liten en och inte utväklat allt en. Jag är så orolig här hemma. Men rådgivningen sa att jag skulle stanna hemma och opsarvera henne hella tiden. Hon äter och andas som hon ska. Lite rostlig efter som hon är så förkyld och så snorig. Men älskade Cassa kom förbi igår efter att hon gjort lite ärenden till mig på apoteket. Hon hade köpt nässpry, hostmedecin, och alvedon + blöjor till Nikita. Måste göra allt jag kan för att underlätta lite av det jobbiga  för henne. Nässpry va jätte bra för nu rinner det inte lika mycket i näsan på henne och det gör det mycket lättare och andas. Sen blir det ju inte lika mycket släm i hallsen och det gör ju så att hon inte hostar lika mycket häller. Så tack så mycket Cassa för att du fins för oss. Jesper kom ju inte hem igår efter som att det va så mycket med jobbet och va tvungen att sova kvar i stockholm.
Tyckter deta är jätte jobbigt och jag mår inte alls bra när Nikita är så sjuk (ledsen) Man känner sig så jävla maktlös som mamma. Hon ser på mig med sina blanka trött ögon som om jag våre Gud. För så fort hon vaknar och ser att jag inte är i närheten får hon netsan panik och börjar gråta av allt hon kan. Så kommer jag till henne för att plocka upp henne i min famn. Och då blir hon tysst. Ser på mig för att sedan gräva ner huvet i min nake och somna om. Hon känner sig så trygg när hon vet att jag har henne, när jag håller henne i min famn. Som om jag skulle kuna skyda henne från allt bara jag är där. ÅÅÅ mitt älskade barn. Om du bara visste hur rädd jag är. Oron i min kropp kommer inte till ro. Jag plockar upp dig med hop om att jag ska göra dig frisk. Men jag börjar alltid svettas över din varma kropp i mot min.
ÅÅÅÅÅ snälla bli frisk. Känns som jag skulle göra vad som hällst för det nu.
Du är mitt allt, mitt liv. När du är sjuk och hjälplös käns det som en stor tomhet inom mig.
Hoppas att dagen i morgon blir bättre en dena. Håller tummarna. Vill så järna se dig skratta och le snart igen.
Kram// athena