Att ta hand om
Snart bär jag ett annans liv på mina axlar. Ett ansvar jag måste ta för rästen av mitt liv. Visst är jag närvös ,och räddslan att göra fel finns ständigt i mina tankar. Snart måste jag lägga undan mina drömmar för att någon annans dröm ska gå i uppfyllese. Jag ska göra allt detta för en ända människa. Men det är ju inte vem som hellst som jag ska ofra allt detta för. ÅÅÅ nej. Denna person jag ska göra allt för är min lilla ängel som ligger i min mage och snart vill ut.
Men jag måste nog tacka alla nära och kära för att jag vet att dom alltid kommer att finnas där och hjälpa till. Utan min älskade Jesper som snart ska bli pappa och alla nära skulle tanken inte ha exesterat idag att ha något barn om ni inte fanns. Jag menar detta mästa av allt. Jag Älskar er alla som hjälpt till att få denna tanke att snart bli sann.
Grannen fick en son i Tisdags. Och när jag fick se deras lila pyre, insåg jag va det va jag / vi snart skulle ha. Och för första gången på länge längtade jag värkligen att få ta det annsvar jag bär på. Vi saknar och älslar dig redan, fasst vi inte vet vem du är eller kommer att bli. Våran kärlek längar efter att få älska dig Kevin eller Moa.
P.s. förlåt för stavningen, det är inte lätt att ha dyxleksi men ändå gilla att skriva D.s
Palla med
Känns som om jag är fast i det förflutna. Vägrar släppa taget om mitt liv som va för. Vad är jag rädd för? Varför ska jag varje dag gemföra mitt liv nu som va för. Varför kan jag inte släppa taget? Jag har allt som vissa människor skulle gör allt för att ha. Varför kan jag då ibland sakna ett liv som ingen skulle villja ha? Har jag liv i det för länge innan allt blev riktigt bra? Kan man bli så pass skadad i sitt innre att det tillslut inte spelar någon roll va man en får, man blir aldrig riktigt nöjd eller så lycklig som man trodde man skulle bli? Visst man kanske skulle vinna miljoner på lotto och man skulle bli glad och lycklig för ett tag, men med pengar så kommer det nya problem och tillslut tar det väl också slut och man måste gå tillbax till värkligheten igen. Det är som att se sig sj i spegeln, man kan se hur snygg och fin ut som hälst, men om man tittar riktigt noga så hittar man alltid ett par fel som man önskar inte skulle finnas där. Det ända som får mig att villja se framåt här i livet är mitt underbara barn som ligger och sparkar i magen och den underbara man jag väntar barn med. Hur skulle mitt liv igentligen se ut nu om jag aldrig hade haft er två?
Idag städade jag här hemma, trotts minna smärtor i benen, gick ut med Tindra (hunden) kollade igenom skit posten och alla jävla räkningar man önskade aldrig fanns. Handlade lite, tog ett bad för att få min stela kropp att bli lite mjuk. och sedan såg jag på film. Längtar tills i morgon då älsklingen kommer hem ifrån jobbet i Stockholm.. ska bli skönt för ibland kan det kännas lite ensamt. Saknar han någor otroligt mycket om natten då man får sova själv i en stor säng.. Visst jag känner mig inte så sexig just nu hehe.. Men jag känner mig trygg när han finns vid min sida ibland...
Ne nu ska jag försöka sova. Ta hand om er alla folk.. Många kramar Athena
Inget kommer att bli som för
Idag va jag med Sandra. Åkte in till stan för att hämta pass till henne och henner kille Danne. Dom jävlarna ska åka till Eypten om två veckor, fyyyyy fan säger jag bara. Lämna mig här i piss vädret hehe, nej skoja, hoppas dom får det kul. Men det kommer att kännas lite ensamt här i sura utan henne i två veckor. Vi gillade inte alls varan första gången vi sågs. NU kan vi nästan inte slitas i från varan i stället hehe. Väl ine i stan gick vi runt i affärer som vanligt. köpte ett tar skor och en väska.. Ville köpa en massa kläder också, med inser att det inte skulle passa så bra på mig nu med den stora dumma magen och all jävla vikt man dragit på sig.. Så jag valde ut en massa plag i huvet som jag ska köpa sen när knodden är ute hihihi.. och det vart en hel del kläder jag tänkt ut tills då.........
Fika gjorde vi också och gissa va det vart.. joooooo kladd kaka med grädde så inte vart det att tänka på vikten då inte hehe.. skit samma nu hahaha....
Sandra fixade denna blogg till mig också när vi kom hem.. Hon tyckte att jag skrev så mycket, så varför inte fixa en blogg till mig, Och nog hade hon rätt hehe.. söt hon.
Ne nu ska jag ut med hunden och pinna mig lite.... Hon har ett namn. Tindra.
Ne sov så gott alla där ute. puss och kram
