Athena

Idag klarade jag av utbildningen som polis volontär. Så nu har jag ett deplom att vissa upp.
Så nu alla ungdomar och busar i sura ska ni se upp för mig när jag vandrar runt för att göra våran by säker.

Är rätt så stolt över mig själv som går med i detta. Jag som själv har barn vill ju känna mig trygg och säker som bor här. Sen att få ge säkerhet till dom alla andra här i sura. Tänk själv som tant eller gubbe som är ute på en promenad och träffar på ett par stökiga ungdomar som ryker väskan ifrån en eller nå enu hämskare. Då vill man ju inte gå ut igen och känna sig osäker. Men nu är det stop på er dumma. För jag och många fler kommer nu att vandra lite då och då ute på samhället. Både dag och kvälls tider. Och tro mig jag är inte feg att sätta stop på sådana dumheter.



Det är inte bara stop på stökiga ungdomar. Utan också för smugling av alkohol / cigg till mindra åringar mm.

Jag som mamma vill ha och känna att mitt barn är säker ute bland andra folk. Och jag vet att många fler känner som jag.
Desutom har jag fått chansen att lära känna många underbara människor under min utbildning och har blivigt en del i sammhälet.
Det borde vara mer människor som stället upp att bygga upp en bra stämning och kämpa för olagliga saker och tänka på sin familj och människor runt om sig.

Jag vill tack för min utbildning och poliserna plus kommunen som samvärkat i så att det kunnat ske.

Vet ju också att vi kommer få göra mycket mer tillsammans och lära oss mycket nytt, och det ser jag fram i mot.
____________________________________________________________________________________________

Helgen som va gick väldigt fort. Känns som om det aldrig har varigt någon helg. kanske för att jag jobbar hella helgen. I fredags så va ju grannens barn över och lekte lite med Nikita.







 Senare åkte jag till jobbet vid fyra.
På lördagen när jag jobbade kom Tobbe över och va med Jesper. Dom såg på film , åt tacos och hade det mys. Kom hem vid tio tiden på kvällen. Efter den första filmen satte vi på enu en till film. Men både Jesper och Tobbe somnade. Jag själv va jätte pigg. Det tar ju ett tag för kroppen att varva ner så där på kvällen när man kommer hem ifrån jobbet.
Jag som såg filmen tyckte den va bra. Tobbe åkte hem en stund innan filmen va slut. Han va så trött att sängen kallade haha. Jesper snarkade vidare. Men vaknade efter ett tag.
På Söndagen så fick jag mer sov morgone en va jag önskade mig hihi. Plus att Jesper hade städat här nere innan jag kom ner. Och det va värkligen jätte snällt. Men jag han nestan inte vakna till innan man får till jobbet igen.
När jag kom hem låg både Nikita och Jesper å sov.
Så jag satt här nere ett tag tills jag själv känna mig trött.
Ja det va helgen som va. Jag och Jesper pratade om att vi kanske skulle hitta på något till nesta helg. Länge sen vi gjorder något i hopp nu. Men vi får se va vi gör. Om vi har otur kanske jag jobbar. Efter som att man är timmis som jag kan man inte alltid tacka nej till ett erbjudande om jobb. Men jag är glad för att dom ringer i allafall.
Aldrig fel att jobba och få in lite pengar i plånboken.

Måste bara vissa en rolig bild på Nikita.
Hon är värkligen ett mat vrak och stoppar alltid för mycket i munen.
Nestan så hon får svårt att tugga

Min sötnos


_____________________________________________________________________________________________

Det fins något som jag tänkt på.
Ytliga människor. Känner nestan att man själv blir ytlig mot dom som är det i mot mig. Och jag hatar värkligen det. För när man blir ytlig, blir man inte sig själv. Hatar när jag inte kan slapna av och vara den jag är. Stämningen i luften är så fallsk, och jag själv får nestan svårt att andas. Och att sen hitta på något att prata om för att bryta tysnaden som ibland blir så pinsamt tyst. Det är där man inser, att det skulle aldrig kuna bli mer en så. Att försöka bygga upp en vänskap på det viset funkar inte. Men ändå försöker man ibland. Men ju längre tiden går, ju mer luft tar det ifrån en.
Nej jag är glad för att jag har minna vänner där jag kan tönta mig, skratta om pinsama saker, hitta på sjuka saker och säga va man tycker och tänker utan att trampa en på tåna. För att mina vänner är nestan som mig själv. Man tar saker med lite av vad man kan kalla det en "klack spark"

Och jag älskar dom stort. Det är vänner man kan prata allt med. Man kan gråta, man kan skratta, man kan umgås och ha en super bra stämning.
Kanske ska man inte söka efter vänner som är en så olik en själv.
Jag vet själv att jag trivs bäst med dom jag kan slappna av med. För det är då jag kan vara mig själv.
För det finns många gånger jag känner mig obekväm och fallsk. Och det vill jag inte vara.
För jag hatar sånt..



Ibland kanske man är för olika.
Visst är det kul att inte alltid tycka lika.
Men vart går gränsen till att vara för olika?
Ibland så går det bara inte.

Eller har jag fel??? Ni får mer en järna skriva va ni tycker och tänker? Du får vara anenym om du vill.
Deta är inte riktat mot någon just nu. Det är bara va jag känner i stort sätt.
Nej nu ska jag slappa innan jag nannar kudden.
Ta hand om er alla.
Kramar// Athena